Successionsordningen är en viktig del av den svenska konstitutionen och reglerar tronföljden i Sverige. Det är en lista över de personer som har rätt att ärva tronen och i vilken ordning de kommer i linje för tronföljden. I denna artikel kommer vi att titta närmare på successionsordningen i Sverige, hur den fungerar och vilka personer som är i linje för att ärva den svenska tronen.
Vad är successionsordningen?
Successionsordningen är en lag som reglerar vem som ärver den svenska tronen. Den nuvarande successionsordningen fastställdes 1810 och har sedan dess ändrats flera gånger. Enligt successionsordningen måste tronen alltid ärvas av den äldste sonen eller dottern till den nuvarande monarken. Om monarken inte har några egna barn, går tronen vidare till den äldsta av dennes syskon och deras ättlingar. Successionsordningen innehåller också regler om vem som är berättigad att ärva tronen om alla andra arvingar är utslagna.
Hur fungerar den svenska tronföljden?
Den svenska tronföljden fungerar enligt successionsordningen. Enligt denna ordning ärver den äldsta sonen eller dottern till den nuvarande monarken tronen. Om monarken inte har några egna barn går tronen vidare till den äldsta av dennes syskon och deras ättlingar. Om monarken inte har några arvingar alls, kan riksdagen utse en ny monark.
Vilka personer är i linje för att ärva den svenska tronen?
Enligt successionsordningen är kung Carl XVI Gustaf den nuvarande monarken i Sverige. Han har tre barn: kronprinsessan Victoria, prins Carl Philip och prinsessan Madeleine. Kronprinsessan Victoria är den första i linjen för tronföljd, följt av hennes barn Estelle och Oscar. Prins Carl Philip är nummer två i linjen, följt av hans två söner, Alexander och Gabriel. Prinsessan Madeleines barn, Leonore, Nicolas och Adrienne, kommer efter Carl Philips barn i linjen för tronföljd.
Tips: Läs mer om regeringen
Tips: Läs mer om riksdagen
Tips: Läs mer om lagar och grundlagar
Kan en kvinna ärva tronen i Sverige?
Ja, en kvinna kan ärva tronen i Sverige enligt successionsordningen. Även om det tidigare var fallet att män hade företräde i tronföljden, ändrades lagen 1980 för att ge kvinnor samma rättigheter som män.
Kan en person avsäga sig sin plats i tronföljden?
Ja, en person kan avsäga sig sin plats i tronföljden. Detta kallas att abdikera och det har hänt flera gånger i Sveriges historia, senast när Gustav IV Adolf abdikerade 1809. När en person abdikerar förlorar de all rätt till tronen och deras plats i linjen för tronföljd går vidare till nästa berättigade arvinge.
Vad händer om det inte finns någon arvinge i linjen för tronföljd?
Om det inte finns någon arvinge i linjen för tronföljd enligt successionsordningen, kan riksdagen utse en ny monark. Detta har aldrig hänt i modern tid, men det har varit diskussioner om att göra ändringar i successionsordningen för att inkludera andra kungliga familjer eller möjliggöra för kvinnor att ärva tronen även om de har en bror.
Läs mer: Sveriges Grundlagar – Här är guiden!
Läs mer: Mandatfördelning i Riksdagen: Hur fungerar det?
Läs mer: Vad står partierna för?
Läs mer: Valet 2026
Läs mer: Lagrådet – Vad gör dom?
Kan successionsordningen ändras?
Ja, successionsordningen kan ändras genom en process som involverar regeringen, riksdagen och kungen. För att göra ändringar måste en proposition läggas fram i riksdagen och sedan godkännas. Därefter måste ändringarna godkännas av kungen och införlivas i grundlagen.
Vilken roll spelar kungafamiljen i Sverige idag?
Idag spelar kungafamiljen en symbolisk roll i Sverige och representerar landet vid officiella evenemang och ceremonier. De har också en viktig roll som en enhetande kraft i landet och som en symbol för Sveriges historia och traditioner.
Vilken betydelse har successionsordningen för Sveriges historia?
Successionsordningen har haft en stor betydelse för Sveriges historia och har varit en viktig faktor i utvecklingen av det svenska samhället. Genom att fastställa en klar och tydlig ordning för tronföljden har successionsordningen hjälpt till att stabilisera monarkin och säkerställa en smidig övergång av makten mellan generationer.
Vanliga frågor frågor och svar
Successionsordningen är en av Sveriges fyra grundlagar. Den reglerar tronföljden och därmed vem som har rätt att bli Sveriges monark (kung eller drottning). Den nuvarande Successionsordningen antogs 1810 och har ändrats vid några tillfällen sedan dess.
Det betyder att positionen som Sveriges statsöverhuvud, det vill säga kungen eller drottningen, ärvs inom den kungliga familjen. Vem som blir monark bestäms genom en fastställd ordning, där den förstfödde i den kungliga familjen ärver tronen efter den regerande monarken.
Enligt den ändring som gjordes i Successionsordningen 1980 gäller principen om lika arvsrätt, vilket innebär att tronen går till den förstfödde oavsett kön. Innan dess gällde salisk lag, vilket innebar att endast män kunde ärva tronen.
Nej, enligt den svenska konstitutionen och i enlighet med parlamentariska principer har monarken ingen politisk makt och får inte heller yttra sig i politiska frågor. Monarkens roll är i huvudsak ceremoniell.
Ja, det är möjligt att ändra Successionsordningen, men eftersom det är en grundlag krävs det att riksdagen fattar beslut om ändringen vid två olika tillfällen, med ett riksdagsval emellan.
Om en person som står i tur att bli monark avsäger sig rätten till tronen, går arvsrätten vidare till nästa person i tronföljden. Ett historiskt exempel är när Prins Bertil valde att inte gifta sig med Lilian Craig, eftersom ett giftermål med henne (som då var skild) skulle ha uteslutit honom från tronföljden.
En av de största förändringarna i Successionsordningen genomfördes 1980, när principen om lika arvsrätt infördes, vilket innebar att även kvinnor kunde ärva tronen. Kronprinsessan Victoria blev därmed Sveriges första kvinnliga tronarvinge med direkt arvsrätt till tronen.
Lagtext – SUCCESSIONSORDNINGEN (1810:926)
– – – av Konung och Riksens Ständer gjord och fastställd på urtima riksdagen i Örebro den 26 september 1810.
Utfärdad: 1810-09-26
Omtryckt i SFS 1979:935
Vi CARL, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes Konung &c. &c. &c., arvinge till Norge, hertig till Schleswig Holstein, Stormarn och Ditmarsen, greve till Oldenburg och Delmenhorst &c. &c., göre veterligt: att, sedan Riksens Ständer enhälligt antagit och fastställt den successionsordning, varefter den högborne furstes, Svea rikes utkorade kronprins, hans kungl. höghet prins JOHAN BAPTIST JULII manliga bröstarvingar skola äga rätt till den svenska tronen, samt Sveriges rikes styrelse tillträda, och denna grundlag till Vårt nådiga gillande blivit överlämnad, have Vi, i kraft av den enligt 85 § i regeringsformen Oss tillkommande rättighet, velat denna av Riksens Ständer samtyckta successionsordning härmed antaga, gilla och bekräfta, alldeles såsom den ord för ord härefter följer:
Successionsordning,
varefter den högborne furstes, Svea rikes utkorade kronprins, hans kungl. höghets, prins JOHAN BAPTIST JULII av Ponte-Corvo manliga bröstarvingar skola äga rätt till den kungl. svenska tronen, samt att Svea rikes styrelse tillträda; av Konung och Riksens Ständer gjord och fastställd på urtima riksdagen i Örebro den 26 september 1810.
Vi efterskrivne Svea rikes Ständer, grevar, friherrar, biskopar, ridderskap och adel, klerkeri, borgerskap och menige allmoge, som nu här i Örebro till allmän urtima riksdag församlade äro, göre veterligt: att, sedan den högborne fursten, Svea rikes utkorade kronprins, hans kungl. höghet prins CARL AUGUST utan manlige bröstarvingar avlidit, och vi även genom den, under den 21 augusti 1810, upprättade förening och valakt, utkorat den högborne furste, prins JOHAN BAPTIST JULIUS av Ponte-Corvo, till Svea rikes kronprins, att på de villkor, så väl nyssnämnda valakt, som ock högbemälde furstes till avgivande av oss föreskrivna försäkran förmå och innehålla, Hans Kungl. Maj:t Vår nu regerande allernådigste Konung och Herre, Carl den XIII:e, efter dess dödliga frånfälle (varmed den Högste Guden nådeligen länge fördröje) i regeringen över Svea rike samt detsamma underlydande länder efterträda, till Sveriges Konung krönas och hyllas, samt riket styra; alltså hava vi för hans kungl. höghets JOHAN BAPTIST JULII, furstens av Ponte-Corvo, äkta manliga bröstarvingar, härmed velat upprätta och fastställa denna ordning för successionen till Sveriges krona och regering, på sätt och med villkor här nedanföre uttryckligen stadgas.
Successionsrätt till Sveriges tron tillkommer manliga och kvinnliga efterkommande till kronprins Johan Baptist Julii, sedermera Konung Karl XIV Johans, avkomling i rätt nedstigande led, Konung Carl XVI Gustaf. Äldre syskon och äldre syskons efterkommande ha därvid företräde framför yngre syskon och yngre syskons efterkommande.
SFS 1979:935
Vad i denna successionsordning är stadgat om Konungen skall, om Drottning är statschef, gälla henne.
SFS 1979:935
[har upphävts genom lag (1979:935).]
SFS 1979:935
Såsom 2 § i 1809 års regeringsform uttryckligen stadgar, att Konung alltid skall vara av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är, sålunda skola ock prinsar och prinsessor av det kungl. huset uppfödas i samma lära och inom riket. Den av kungl. familjen som ej sig till samma lära bekänner, vare från all successionsrätt utesluten.
SFS 1979:935
Prins och prinsessa av det kungl. huset må ej gifta sig, med mindre regeringen på hemställan av Konungen därtill lämnat samtycke. Sker det ändock, have han eller hon förverkat arvsrätt till riket för sig, barn och efterkommande.
SFS 1979:935
[har upphävts genom lag (1979:935).]
SFS 1979:935
Tronföljaren må ej anträda resa utrikes utan Konungens vetskap och samtycke.
SFS 1921:21
Prins och prinsessa av kungl. svenska huset må ej, utan Konungens och riksdagens samtycke, bliva regent i utländsk stat, vare sig genom val, arv eller gifte. Sker annorlunda, vare han eller hon samt efterkommande ej berättigade att succedera till svenska tronen.
SFS 1979:935
[har upphävts genom lag (1974:154).]
– – –
SFS 1974:154
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
(Utkom d. 9 sept. 1810.)SFS 1921:21
(Utkom d. 31 jan. 1921.)SFS 1974:154
Kungl. Maj:t har med riksdagen i grundlagsenlig ordning beslutat, att 9 § successionsordningen skall upphöra att gälla. Enligt samtidigt beslutad övergångsbestämmelse skall successionsordningen tillämpas i sin nya lydelse från ingången av året efter det under vilket den nya regeringsformen har antagits slutligt.SFS 1979:935
(Omtryck)
Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1980. Hans kungl. höghet hertigen av Halland, prins Bertil, skall ha successionsrätt till tronen efter Konung Carl XVI Gustaf och dennes efterkommande.
Sammanfattning
Successionsordningen är en viktig del av Sveriges konstitution och reglerar tronföljden i landet. Det är en lång lista av personer som är berättigade att ärva tronen, och den äldsta sonen eller dottern till den nuvarande monarken har alltid företräde. Genom att fastställa en tydlig och stabil ordning för tronföljden har successionsordningen hjälpt till att säkerställa en smidig övergång av makten mellan generationer och har haft en stor betydelse för Sveriges historia och utveckling. Även om det har funnits diskussioner om att göra ändringar i successionsordningen för att inkludera andra kungliga familjer eller möjliggöra för kvinnor att ärva tronen även om de har en bror, är successionsordningen för närvarande oförändrad och kronprinsessan Victoria är första i linjen för tronföljd.
