fbpx
Main Menu

Integration

Integration

Den svenska drömmen

Många är de människor som trott att Malmö skulle öppna dörren för den svenska drömmen. Drömmen om frihet från våld och förtryck, drömmen om ett arbete, och drömmen om  en egen försörjning. Men den svenska drömmen har förblivit kortvarig, om än helt obefintlig för många av Malmös invandrade grupper. Staden med Sveriges fjärde högsta arbetslöshet och näst lägsta förvärvsfrekvens har under de senaste 10 åren varit den storstadskommun som tagit emot flest nyanlända i relation till sin befolkningsmängd. När siffrorna visar att det i regel tar 6 år innan hälften av flyktinginvandrade män, och 10 år innan hälften av flyktinginvandrande kvinnor förvärvsarbetar blir integrationsutmaningen påtaglig, och den svenska drömmen än mer frånvarande. Men vi vet att det krävs reformer och skarpa förslag för en riktig förändring. Det är dags att våga göra upp med några av Malmös största fällor. Här är våra förslag för att åter göra den svenska drömmen möjlig:

Skärpa upp etableringsprogrammet på max 2 år

Det etableringsprogram som införts av regeringen i syfte att göra nyanlända anställningsbara visar sig enbart ha fått ut 5% av de inskrivna i arbete. Det finns heller inga krav på att i verkligheten gå klart etableringsprogrammet på anvisad tid (2 år), något som i synnerhet drabbar kvinnor som hoppar av och på programmet i större utsträckning än män. Detta innebär att det etableringsprogram som egentligen syftar till att skapa en väg in på den svenska arbetsmarknaden på två år i praktiken inte slutförs förrän efter 5-7 år.  Möjligheten att delta i etableringsprogrammet måste innefatta ett krav på att utbildningen fullgörs på 2 år.

Självfinansierat etableringslån för nyanlända

För att sänka kostnaderna för integrationen samtidigt som vi ökar motivation och det egna ansvaret för de som kommer till vårt land vill vi att nyanlända precis som studenter lånar till sin integration och utbildning i Sverige. På så sätt ökar vi nyanländas vilja att att anstränga sig under sina tidiga år i landet och möjlighet för människor att betala tillbaka i rimlig takt när man fått sitt första jobb. Detta skapar också ett större ansvar hos den enskilda individen och en mer rättvis fördelning av statens resurser.

Utbildningsplikt och praktik till bristyrken

Ett uppehållstillstånd i Sverige är inte enbart en laglig vistelse i landet. Det är också en garanti för livslång trygghet till försörjning på grund av det svenska välfärdssamhället. Ett välfärdssamhälle som garanterar trygghet och försörjning måste också kunna kräva en utbildningsplikt mot något av de många bristyrken som idag finns i Sverige om den som kommer hit inte bedöms ha en erfarenhet eller utbildning som är relevant för den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt som Sverige står inför enorma demografiska utmaningar med en allt äldre befolkning är också utbildning den största garantin för att bryta ett utanförskap. Enligt siffror från SCB kommer det att saknas omkring 250 000 gymnasie- och högskoleutbildade inom vård- och omsorg samt hälso- och sjukvård år 2035. Och av denna kvarts miljon kommer drygt 160 000 vara personer med omvårdnadsutbildning. Om Sverige skulle kunna ge nyanlända människor en utbildning mot de yrken som faktiskt behövs hade många av framtidens utmaningar varit lösta. En utbildning som garanterar arbete kommer också i sin tur kunna ge nätverk, kunskap och erfarenheter nog för utlandsfödda att kunna byta yrkesbana och göra en klassresa senare i livet. I första skedet är det dock inte denna valfrihet av yrke som bör prioriteras, i första skedet måste Sverige garantera alla en egen försörjning. En anordningspeng ska ges till de arbetsgivare som ordnar praktiken.

Flyttplikt och arbetsrörlighet

Bidragsförsörjningen i Malmö når onormalt höga nivåer. Alla invånare som mottar försörjningsstöd måste också ha en skyldighet att söka sig sin egen försörjning inom hela landet. Det är ingen mänsklig rättighet att bo kvar i en kommun om man i denna kommun inte klarar av att finna ett jobb. Arbetsbehovet inom många svenska bristyrken är större i landsbygdsorter och småkommuner än i Malmö. Det handlar om arbeten inom industrin, inom vården och i servicebranschen. Att människor fortsätter bo kvar i Malmö vid långtidsarbetslöshet är ett tecken på den lättjefullhet som kommunen låtit gro under väldigt lång tid. Det är dags att kraven på rörlighet inom landet skärps. Därför föreslår vi att staden har rätt att utfärda flytt- och rörlighetskrav på människor som efter 3 år i en öppen arbetslöshet fortfarande inte bedöms matcha arbetsmarknadens behov i Malmö.

Kunskapscertifikat till de nyanlända som nått målen

Sverige måste tydligare visa arbetsgivare vem som är redo för den svenska arbetsmarknaden. De som nått de högt satta målen för yrkeskunskap och språk får ett kunskapscertifikat som tydligt signalerar att individen är redo för svensk arbetsmarknad.

Interkommunala arbetskontrakt

För att underlätta möjligheterna till rörlighet inom landets gränser måste Malmö få möjlighet att ingå kontrakt med kommuner som är i större behov av arbetskraft. Detta innebär att människor som mottar försörjningsstöd kan behöva flytta till en kommun där det finns jobb. Detta är ett kraftsamling för att minska antalet bidragsutbetalningar och samtidigt lyckas öka rörligheten och flyttkedjorna inom landet.

Obligatoriskt ettårigt mentorskapsprogram för alla nyanlända

Den svenska integrationen måste skapa nätverk, kontakter och en förståelse för samhället och oskrivna regler i både yrkes- och privatliv. Vi vill att varje nyanländ obligatoriskt förses med en egen mentor med svensk yrkeserfarenhet för att diskutera viktiga frågor och öka chanserna för en bättre etablering och ett större kontaktnätverk. En ersättning ges till den mentor som tar på sig ansvaret.

Ökad kompetens kring kulturens betydelse för integration

Centerpartiet i Malmö vill se en kompetensförstärkning inom kommunens och samhällets offentliga förvaltningar såsom socialtjänst, polis och skola kring hur kultur påverkar integration. Forskning visar att majoritets- och minoritetsgrupper med olika kulturarv förhåller sig olika till anpassning i det nya landet, med andra normerande värderingar än de i hemlandet rådande. För att de offentliga förvaltningarna ska vara rustade för att bemöta olika personer rätt i frågan om integration, krävs också ett lyft i kompetensen kring kulturens betydelse för frågan.

Obligatorisk samhällsorientering

Nyanlända kvinnor är kraftigt överrepresenterade i de som hoppar av etableringsprocessen och som inte heller kan kräva sin rätt vid kontakt med myndigheter. I stor utsträckning vittnar Arbetsförmedlingen och andra myndigheter om att kvinnor ibland inte får, och inte heller kan delta fullt ut i integrationsåtgärder då kulturen kräver att barnuppfostran eller annat prioriteras. Vi vill att samhällsinformationen intensifieras och lagstadgas i integrationsprocessen så att alla kvinnor får information kring rättigheter och skyldigheter. Även nyanlända ska mötas av en kravfylld och principfast samhällsinformation som gör det möjligt för kvinnor att kräva sin rätt.

Obligatorisk förskola för nyanlända barn

År 2017 lämnade nära 25% av Malmös elever grundskolan utan gymnasiebehörighet. I skolor med en majoritet utlandsfödda elever låg samma siffra på 60%, mycket till följd av att barn till föräldrar som inte integrerats har sämre språkkunskaper och ett svagare kontaktnätverk än andra barn. Inga barn eller föräldrar ska stå helt utan svenska när det är dags att börja skolan. Alla föräldrar till små barn i utsatta områden ska därför erbjudas integrationsförskolor - förskolor med språkträning för barn och föräldrar. Extra stor vikt läggs vid jämställd pedagogik. Barn till nyanlända ska befinna sig på förskolan minst 15 timmar i veckan.

Inför en delad föräldraförsäkring under etablering

De svenska försäkringssystemen är långt ifrån byggda för att möta integrationens utmaningar och de kollektivistiska kulturer som en majoritet av världens befolkning är uppväxta i. Därför har den svenska föräldraförsäkringen gjort det omöjligt för många kvinnor att slå sig ur de begränsande normer som råder i hemlandet vid flykt eller flytt till Sverige. En alldeles för generös hållning i föräldraförsäkringsfrågan och en oförståelse för försäkringens konsekvenser har skapat en situation där kvinnor tar ut flera år av föräldraledighet under sina första år i landet. Detta är helt oacceptabelt då det försenar kvinnors etablering med flera år. Alla människor som kommer hit måste ha samma möjligheter till integration och etablering, därmed måste både män och kvinnor som inte har en försörjning vid ankomst till Sverige dela lika på föräldraledighet och barnuppfostran. Detta förslag gäller enbart för de föräldrar som samtidigt som de har barn måste etableras i landet och därmed saknar egen försörjning. När staten försörjer individer i en familj måste alla individer i denna familj ha samma möjligheter att etableras. Arbetskraftsinvandrare eller andra som kan försörja sig själva och som inte behöver delta i en etablering berörs inte av förslaget.

Avskaffa retroaktiv utbetalning av föräldraförsäkringsdagar

I Sverige har staten länge betalat ut rektroaktiv föräldrapeng till nyanlända som har barn. Detta är ett enormt slöseri med statens resurser. Det finns ingen anledning att betala ut en föräldrapeng till nyanlända föräldrar som har barn som hade kunnat vistas på dagis eller integrationsförskola. Denna typ av utbetalning har också förstärkt isolering och passivisering av kvinnor i utanförskap då det försenar etableringen. Idag har familjer som bosätter sig i Sverige med ett 1-årigt barn 200 föräldralediga dagar att plocka ut, och en familj som bosätter sig med ett 2-årigt barn har 100 föräldralediga dagar att plocka ut. Det vill vi förändra. Om man som nyanländ bosätter sig i Sverige med barn över 1 år ska ingen retroaktiv föräldrapeng betalas ut.

Bättre fungerande SFI

Vi vill kvalitetssäkra SFI-utbildningen i Malmö och säkerställa att all SFI-utbildning följer gemensamma krav- och kvalitetsmål. Vi vill se till att goda resultat från SFI-utbildningen blir ett krav för att individer ska få full tillgång till vissa samhällsförmåner, och därigenom få fler att fullgöra sin SFI-utbildning med tillfredsställande resultat. Genom att tillåta fler upphandlingar om SFI från olika föreningar och företag kan vi lättare utnyttja spetskompetensen i samhället och stärka pedagogiken och lärandetakten på olika SFI-utbildningar.

SFI under asylprocessen

För att underlätta integrationen av nyanlända är det viktigt att de får påbörja undervisning i svenska så snabbt som möjligt. Centerpartiet i Malmö vill därför att asylsökande ska gå SFI redan under sin asylprocess.

Kommunala snabbspår

Snabbspår gör det möjligt för nyanlända och personer som står utanför arbetsmarknaden att bidra till att täcka upp bristen på personal inom förskola, skola och äldreomsorg. Där ska tidigare erfarenhet och kompetens valideras samt praktik och kompletterande utbildningar ges för att nå det långsiktiga målet - arbete i stället för bidrag.

Från nyanländ till nyanställd

Centerpartiet i Malmö vill se en stärkt kartläggning av nyanländas kompetenser under ett tidigt skede och tillgängliggöra informationen för arbetsförmedlare som har möjlighet att matcha nyanlända mot arbete, praktikplatser, snabbspår eller mot förenings- och näringslivet.

Samhällskunskap och värderingar

Centerpartiet i Malmö vill införa obligatoriska utbildningar i sexualkunskap samt värderingar och normer som går i linje med ett öppet och inkluderande samhälle för alla ensamkommande barn och all personal på kommunens HVB-hem. Sådana utbildningar kan med fördel ske i samarbete med det ideella föreningslivet, exempelvis med RFSU, Röda Korset eller Rädda Barnen. Exempel på sådana samhällsutbildningar och värderingar hittar vi i bland annat Norge, där de gett goda resultat.

Ökad geografisk spridning av de kommunala verksamheterna

Med fler kommunala verksamheter utspridda i hela Malmö skapas naturliga mötesplatser och bättre underlag för lokala torg. Integrationen och den sociala rörligheten ökar. Hyreskostnaderna för lokaler och bostäder i stadskärnan blir dessutom lägre när värdefull mark i centrum kan frigöras till annat. Centerpartiet i Malmö vill därför se en ökad geografisk spridning av den kommunala verksamheten.

Stärkta insatser inom det sociala området

Centerpartiet i Malmö vill se fler och stärkta insatser inom det sociala området, exempelvis i form av simundervisning, organiserad språkundervisning för asylsökande eller kurser som fungerar som ett slags förberedande SFI.

Anonymiserade ansökningshandlingar vid kommunal rekrytering

I dag kan ett efternamn avgöra vem som får ett jobb. Centerpartiet i Malmö anser att detta är helt oacceptabelt. För att minska diskrimineringen på arbetsmarknaden vill Centerpartiet i Malmö därför införa anonymiserade ansökningshandlingar i kommunens alla rekryteringsprocesser.

Högre delaktighet i stadsutformning

Centerpartiet i Malmö vill att makten ska utgå från individen i så hög grad som möjligt. Vi ser positivt på att låta människor vara med och utforma stadsdelarna samt stödja initiativ till nya affärslokaler, torghandel, biografer och konferenslokaler. Detta för att öka rörligheten mellan Malmös olika stadsdelar och skapa ett tryggare Malmö där fler människor rör sig utomhus under en större del av dygnet.

Integrationspott och mötesplatser

Föreningslivet och integrationen går på många sätt hand i hand. För att underlätta föreningslivets roll i integrationsprocessen vill Centerpartiet i Malmö att föreningar ska kunna söka bidrag ur en pott till integrationsfrämjande insatser som syftar till att nå ut till en bredare målgrupp. Som nyanländ kan det vara svårt att orientera sig i Malmö både socialt och praktiskt. Centerpartiet i Malmö vill därför att stödet med fördel ska kunna sökas av föreningar som arbetar med mentorskap för nyanlända och som skapar mötesplatser som exempelvis språkkaféer. Information om dessa mötesplatser ska vara lättillgänglig.

Goda exempel till Malmö

Centerpartiet i Malmö vill öka och stärka samverkan med vänorter inom EU för att lära oss mer, inte minst om integration, och kunna prova goda exempel i vår stad.

SFI-förskola

Att nyanlända barn kommer in i samhället fort är mycket viktigt. Ett bra sätt att nå barn till nyanlända föräldrar är att erbjuda integrationsförskola där förskoleverksamhet bedrivs samtidigt med SFI-undervisning. Försök har gjorts i vissa stadsdelar i Stockholm med goda resultat. Centerpartiet vill därför prova SFI-förskolor även i Malmö.

Boende efter arbetstillfälle

Centerpartiet vill arbeta för att folk ska kunna bo var de vill. För att skapa en mer jämlik belastning på landets olika kommuner vill vi verka för att friheten att flytta och bosätta sig överallt också ska innebära att det ställs krav på att man klarar av att försörja sig själv eller att det vid flytt finns goda chanser till egen försörjning inom kommunen. Detta för att förhindra att segregerade områden uppkommer som följd av snabb befolkningstillväxt vid migration. Centerpartiet i Malmö inser även värdet i att kunna bo och verka på samma ort och vill därför, för att främja såväl integrationen som arbetsmarknaden, förenkla för människor att få boende på orten där de arbetar.