fbpx
Hade Dolkhälsomyndigheten haft aktieägarnas förtroende?

Om FHM vore ett företag

Om Folkhälsomyndigheten vore ett företag, hade företrädare då haft fortsatt förtroende från aktieägarna?

I våras började jag studera offentlig data rörande coronapandemin, anledningen till detta var att jag tyckte det fanns starka tecken på att Sverige stack ut i negativ bemärkelse. Ju mer tid som löpte på blev detta mer och mer tydligt.

I slutet av våren tyckte jag detta blev väldigt tydligt och därför uttryckte jag mina tankar i följande form:

”Jag har haft en oro sedan mars, här är några exempel:

1.Att man inte satte människor som rest till och från alperna i karantän.

2. Att man fullständigt missbedömt äldrevårdens verklighet.

3. Att man har testat och smittspårat allt för lite.

4. Att man tror att människor kan hålla regler under så pass lång tid.

5. Att Sveriges förvaltningsmodell funkar bra under normala tider, inte lika bra i kris.

6. Att det blev en sekteristisk dyrkan av Folkhälsomyndigheten, flockbeteende kan vara farligt och skadar mångfalden. Man ska lita på myndigheter i Sverige men man får aldrig tappa sitt kritiska tänkande.

7. Att den fria debatten blev lidande och den som tyckte annorlunda blev dumförklarad.

8. Att det kom fram att Giesecke lyfte arvode från Folkhälsomyndigheten och samtidigt framställdes som en hyfsat fri tänkare i Aktuellt, kväll efter kväll.”

Under denna tid tyckte jag att det fanns en person som valde att se saker och ting ur ett försiktighetsperspektiv och det var Björn Olsen, tyvärr har han fått utstå väldigt mycket kritik och det förefaller som han dragit sig undan det offentliga ljuset. Tråkigt tycker jag då han var en tydlig motpol i många frågor, detta är helt avgörande för mångfalden, att människor tänker själva.

De senaste månaderna har professor Fredrik Elgh fått agera motpol och uttala ståndpunkter som kanske inte är så positiva bland Folkhälsomyndighetens etablissemang. Det var därför bra att allmänheten fick bekanta sig med honom i Agenda på SVT.

Under sensommaren fick vi höra utsagor om att det endast skulle bli klustersmitta och att det verkar som om Sverige kommer klara hösten mycket bättre än övriga Europa.

Detta förefaller nu som ett önsketänkande. Siffrorna just nu påvisar snarare helt tvärt om. Låt mig påvisa lite relevant data, jag jämför de nordiska länderna:

Sverige 1 oktober: 580 döda per en miljon invånare

Sverige 13 november: 610 döda per en miljon invånare

Danmark 1 oktober: 112 döda per en miljon invånare

Danmark 13 november: 130 döda per en miljon invånare

Finland 1 oktober: 62 döda per en miljon invånare

Finland 13 november: 65 döda per en miljon invånare

Norge 1 oktober: 50 döda per en miljon invånare

Norge 14 november: 54 döda per en miljon invånare

Man kan tydligt se att Sverige åter igen drar ifrån övriga nordiska länder.

Kommer ni ihåg när tidigare statsepidemiolog Giesecke väldigt självsäkert kommenterade svenska siffror och påtalade då att de övriga nordiska länderna kommer komma ifatt Sverige.

Så för att komma tillbaka till min inledning. Om Folkhälsomyndigheten vore ett företag, tror ni att marknaden hade haft förtroende för detta företag? Jag tror knappast det.

Med svenska siffror kopplat till pandemin så hade antagligen potentiella aktieägare tappat allt förtroende. Man hade troligen inte ens klarat av en nyemission då potentiella ägare hellre hade investerat i Danmark, Norge och Finland istället.

Om FHM vore ett bolag så skulle vi kunna leka med tanken att Regeringen är bolagets styrelse, de tillsätter trots allt myndighetschefer (i näringslivet kallat VD). Kanske vore det bästa om styrelsen/regeringen blicka öster och västerut.

Hämta in experter från Norge och Finland så att Sverige kan komma till rätta med sin coronastrategi. Jag tycker det är rätt tydligt, Sverige coronastrategi behöver inte endast utvecklas, den behöver en rejäl revision och en ny riktning.

Det absolut viktigaste för en investerare är att investeringsobjektet är stabilt, ger bra avkastning och kan erbjuda stabila spelregler över tid. Detta, kära vänner, förefaller inte Sverige göra och det kan tyvärr kosta oss så pass, att detta blir det största misslyckandet under efterkrigstiden.

Magnus Thulin – Företagare och ekonom

Scroll to Top